Annelie Österberg

Jag är uppväxt i Viby, ett mysigt litet område i Sollentuna. Har väl inte riktigt lyckats slita mig från den delen av världen förens jag träffade mitt livs kärlek för ett par år sedan och då flyttade till Åkersbergas skogar.

Idag bor jag i Bammarboda med min man, våra fyra barn, och Echo, vår fina jakthund.

Dagarna fylls som de flesta föräldrar med jobb, skjutsningar till och från skolor, träningar och markservice på hemmaplan. Vår fritid spenderas i skog och natur i alla former, och så ofta vi kan tar vi med oss barnen på allt från fjällvandringar, båtfärder och svampplockningar till skid & skoteråkning och utlandssemestrar.

Det är bara tiden och ekonomin som sätter gränser i vår vilja att upptäcka.

Det närmsta politik jag har kommit är väl när jag satt med i styrelsen för en bostadsrättsförening i Bollstanäs. Enda skälet till att jag gick med där är att jag irriterade mig på svågerpolitiken och ”gnäll gubbarna i området” och det är kortfattat samma anledning till varför jag vill engagera mig politiskt idag.

Mitt yrkesval har varit brokigt men innehållsrikt, jag började i skolåldern på Ica och som djurskötare. Under gymnasietiden hamnade jag på praktik på SVT, och jobbade sedan kvar där fem år till som bl.a tekniker, kameraassistent och redigerare. Det var en rolig tid i mitt liv. Jag har även jobbat på tv 4 som redigerare och på Täby Galopp i deras tv studio.

Två barn, och två missfall senare kände jag att det var dags att ta det lugnare i livet och hamnade av en slump på Rapid Larmcentral i Rissne. Jag har stötts och blötts med det företaget i fem år nu, och sitter idag på kontoret som Driftassistent med ansvar över ny-installation, avtal och fakturering, installatörssupport och kundservice.

Jag har även hunnit med att driva ett eget företag i skogsentreprenad, utbildat mig till hundinstruktör och tagit jägarexamen. Som sagt, det är bara tiden och ekonomin som sätter gränser för viljan.

Jag tror att min politiska styrka ligger i min medmänsklighet, ett sunt förnuft och brinnande intresse för rättvisefrågor och social utveckling. Jag är mitt i livet med allt vad det innebär, och därför värderar jag kanske lite extra barnfrågor, sociala frågor och trygghet. De-centralicering av vår kommun, och utbyggnad av kommunala medel är också en hjärtefråga.

Jag anser att vi idag lägger allt för litet ansvar på våra barn, och på oss själva som föräldrar. Det är inte bara skolan och samhället som bär ansvar över våra barns utveckling, de är vi föräldrar och alla vuxna i barnens närhet som skall vägleda barnen i rätt riktning. Låt dem känna sig ansvarsfulla och delaktiga, och lär dem konsekvenstänkande. Jag tror också på internationellt arbete med barn och ungdomar, det skulle öka förståelsen, och kanske väcka intresset av lärdom. Det är först när man sett hur andra kan ha det, som man förstår hur bra vi har det i Sverige, och hur kan vi kommunicera med omvärlden och göra någon förändring, om vi inte kan deras språk kultur eller historik.